Kontrastfulla liv

7 of wands från The wild unknown tarot

Den senaste tiden har verkligen präglats av kontraster! Jag har funderat mycket på vilken betydelse orden “behov” och “begär” har för mig i mitt liv. Jag har också reflekterat över när i livet jag är ytlig v.s djup. Igår trillade polletten ner, kontrasterna finns här för att vår inre kärna ska tydliggöras för oss. Kärnan är det som är sant och viktigt på ett själsligt plan, inte på det ytliga. Det är också våran kärna som vi ska bära och föra fram med stolthet, oavsett vad det yttre världen säger. Det är ditt innersta väsen, kärnan, som talar om vad som är viktigt och det är dags att stå upp för denne som en krigare om det behövs. Det är helt jäkla magiskt att skala av sig sina ytliga lager och leva i sin sanning!

För mig är ordet “behov” mjukt och ärligt medan “begär” är mer som en djurisk drift, ytlig och skapad av falskhet. Jag ska ge ett eget exempel. Jag har behovet att ge tid till min andliga sida, jag har begär att läsa på universitetet på heltid fast jag inte behöver det bara för att det ger mig trygghet att ha många kurser utöver inför stundande examen. Jag har varken tid eller energi till både och, så då får mina behov avgöra vart energin ska riktas. Begäret har skapats av att jag har en falsk bild av mig själv som säger att jag aldrig är riktigt lika bra som alla andra samt att vissa kurser är ytligt “coola”. Nu säger jag inte att universitetet är dåligt, love it! Men det är viktigare att lyssna till kärnan så visar den vägen. Det blir alltid så mycket bättre då 👍

Vad betyder orden “behov” och “begär” för dig? Hur finns dom i ditt liv? Lämna gärna en reflektion här nedan.

Allt gott!

/Nattugglan

Nya upplevelser

Ace of cups

Hur går det för er, känner ni av nymånen sen sist? Det var ju också en eklips. För mig inföll den i det 9:onde huset vilket kan innebära resor och högre utbildningar, vilket stämmer så väl in på mitt liv just nu. Eklipsen var också i konjunktion med min norra nod som ju visar åt vilket håll jag ska i detta livet. Därför passar det ju så bra med livsavgörande beslut? Jag har i alla fall sagt upp mig från mitt jobb, den andra fasta tjänsten jag säger upp i år. Spännande va? Jag har en plan! Som Sickan skulle ha sagt. Jag håller på att bygga upp företaget som är jag genom att skaffa mig bra, intressanta och coola utbildningar så att jag kan försörja mig som terapeut lite längre fram. Inte bara en vanlig samtalsterapeut (inte för att det är något fel att vara en sådan) utan en som kan jobba med terapi och läkning av människan på många olika sätt. Naturligtvis med en andlig touch, annars vore det inte nattugglan.

Steg 1 är avklarat,
utbildning och praktik inom reinkarnationsterapi och regressionsterapi samt att läsa Tidigare liv medialt.

Mitt liv har ändrat fokus kan man säga, från att ha varit lite av en workoholic till att fokusera på uppleveler, både inre och yttre. Jag har också flera resor inbokade, jag som aldrig tidigare har rest speciellt mycket har längtat sjukt mycket efter att se mig om i världen (och Sverige) att UPPLEVA den! Det ska bli så himla roligt alltså. Ibland känner jag dock en oro över att ha tackat nej till ekonomisk trygghet men så påminner jag mig själv om att bryta mönster och att jag alltid får precis det jag behöver så känner jag mig alldeles ödmjuk och trygg i livet igen. Jag vet att det kommer att hända fler förändringar på jobb-området, jag kan bara inte se allting än?

Är du trygg inför förändringar? Bra på att utmana dina invanda mönster? Har du hittat några mönster i ditt liv som du vill utmana? Vilka?

Allt gott!
/Nattugglan

Bildkälla: https://www.room207press.com/2015/04/two-of-swords-ace-of-cups.html

Jag bugar inför mästarna

En sak som har slagit mig på senare tid är när jag ser mig runt och får ta del av andra människors liv är vilka j**la mästare det finns där ute. Männsikor som är utsatta för våld, grymheter, övergrepp från tidig ålder som fortsätter vidare till hemlöshet och missbruk. Tänk att deras själ har valt att stiga ner i detta liv för att uppleva allt detta. För att expandera, öka medvetenheten, skapa empati och förståelse och för att lära ut sin visdomar till efterkommande generationer och oss som lever här samtidigt. Min uppväxt var inte drömbilden av hur ett barn ska leva, bitvis var det rena mardrömmen som fortfarande präglar mig. Men det kunde ha varit så mycket värre, jag har levt många liv när det har varit värre. Men just nu, i detta liv, vill jag skänka min tacksamhet till dom som kämpar hårt. Dom som har tagit på sig bördan för att kollektivet ska vakna till, inse hur hårt dessa människor jobbar för att spegla aspekter i oss som behöver läkning. Vad ser du när du tittar på människor?

Namaste
Jag bugar för dig. Min gudomliga essens känner igen din.

Kika gärna runt i min blogg, jag har skrivit en del om skuggarbete och dylikt som kan öka förklaringen till vad jag menar med texten ovan.

Allt gott!
/Nattugglan

Bildkälla:
https://www.pinterest.com/pin/700450548268851064/

Nytt år, ny energi och nytt bloggutseende

Nu har jag suttit och “snickrat” fram ett nytt utseende till bloggen, jag är en såndär människa som ständigt behöver förnya sig och ha en viss rörelse i livet. Vet ni att varje gång man organiserar något på utsidan t.ex. sin garderob så organiserar man även på sin insida? Särskilt om man gör det med en intention att organisera sig. Om man tar garderoben som exempel så är ju kläderna vår utsida, hur vi representerar oss utåt, vilka roller vi bär bland annat. Tänk vad bra att organisera bland dem. Jag har haft en raid nu när jag har rensat bort sådant som jag inte vill ha och bestämt mig för at köra den stilen som JAG gillar när det gäller både garderob och annat i livet.

Eftersom att jag gillar kläder så har jag hunnit skapa mig en nästan helt ny garderob på relativt kort tid men det där med att för nya sig behöver varken vara dyrt eller omständigt, det är bara att rensa, organisera och röra om i energierna man redan har hemma. Precis ALLT är energi, papper, räkningar, böcker, tavlor, färger, tyger, texter, kläder och prylar etc. Känn bara efter vad saken (exempelvis) representerar för dig? Hur den får dig att känna dig? Har du oordning på flera områden? Varför, vilket livsområde behöver du då ordna upp i och med dig själv? Känns det jobbigt att organisera och rensa bland gamla fotografier? Gör det ändå, är mitt stående råd. Men gör det medvetet och med en god intention. Att möblera om rör om hemmets energi på ett himla effektivt sätt 🙂

Hoppas att ni får ett härligt år!

/Nattugglan

Bildkälla:
http://www.dailyhaha.com/_pics/its_called_fashion.htm

“The work”-dokumentärtips!

Hej fina läsare,
jag blev så glad när jag häromdagen insåg att SVT har bestämt sig för att sända dokumentärfilmen “The work” igen. Jag hann inte se den sist den gick men har hört talas om den och själva konceptet för dokumentären. Den handlar om kriminella män som sitter i fängelse, de har begått brott av olika allvarlighetsgrader och många tillhör rivaliserande gäng. I mixen finns en erfaren ledare och flera fångar som har varit delaktig i programmet sedan tidigare samt de som är helt nya. Alla dessa män ska mötas i samma miljö under en helg för att komma i kontakt med sin inre kärna, sina sår och påbörja sitt “work”. Under influenser av schamanism, gruppterapi och det som vi kallar skuggarbete (länkar några av mina egna inlägg om skuggarbete längre ner) möts männen och på ett väldigt rått, naket, maskulint, respektfullt sätt håller ett utrymme där var och en som individ kan få möta sitt sår och därmed påbörja “The work”.

Det är väldigt gripande när de här männen som så länge har varit tvungna att hålla uppe sin fasad släpper på garden och hur allting som kommer upp från djupet är okej. Hur de håller varandra när de primala aggressionerna släppts upp och hur de kramar om varandra när en stor, stark, respektingivande karl gråter för det lilla barnet inom honom som inte fick sina behov tillgodosedda. Det är ju precis det som vi alla bär på, våra inre barn och präglingar som följt med oss genom livet. Präglingar som har format oss till dem vi är idag, på både gott och ont. Vi bär alla de här bördorna oavsett om vi blir kriminella, missbrukare, företagsledare, undersköterska eller politiker! Några av männen nämnde att de dömer andras ord och handlingar väldigt hårt och det är just för att man dömer sig själv ännu hårdare, en rädsla för att inte vara sådär perfekt som man skulle bli… eller i alla fall att det ska synas utåt att man inte är perfekt.

Grupperna jobbar med att spegla varandra och det rollerna som präglingarna kommer ifrån och i det här fallet är det frånvarande fäder som är den gemensamma nämnaren för just det kollektivet. Om man tänker på det hela i stort så värker det till i mitt empatiska hjärta när jag tänker på dagens män och genom historien vilken ofantlig press de har levt under. Att vara presteraren, beskyddaren, försörjaren, den starke och den som inte låter sig svepas med av känslor. Ja! De har ju helt klart burit makten över kvinnorna en tid men vi som kvinnor bär faktiskt lika stor skuld i den sörjan som männen. Vi kvinnor har inte tagit ansvaret över livet, vi har inte kastat av oss martyr-masken och offerkoftan. Vi har inte låtit vår maskulina halva vara så handlingskraftig som vi skulle vilja och behöva att den är. Männen har inte låtit den maskulina aspekten av sig att få vila och därmed komma i kontakt med sitt inre, den inkännande, feminina delen. Summa summarum, vi kvinnor behöver ta tillbaka vårt ansvar och bli handlingskraftiga och männen behöver ta sitt ansvar genom att ta ner garden, vända sig inåt och komma i kontakt med den inkännande delen av honom. Precis som dokumentären nämner så finns vår medicin i djupet av våra sår, precis som sårvätskan i ett fysiskt sår är läkande, hur äcklig den än kan vara.

Något som är bra att tänka på är att alla vi har levt många liv som både man och kvinna, verkligen ALLA utan något undantag här. Vi skapar vår värld hela tiden genom universums oupphörliga resonans av orsak och verkan. Vi är både sändarna och mottagarna, med det menas att precis allt som vi bär inom oss, medvetet som omedvetet kommer att manifestera sig i vår fysiska värld på ett eller annat sätt. En annan saka som är viktig att tänka på är att det finns ingen domare, den enda som någonsin kommer att döma dig är du själv. Omgivningen är bara din spegel.

SE FILMEN GENOM ATT FÖLJA LÄNKEN TILL SVTPLAY.SE https://www.svtplay.se/video/16835234/the-work-gruppterapi-med-mordare 
OBS! Den kan bara ses fram till den 25 oktober 2018, alltså en månad till. Skriv gärna och berätta om dina insikter, tankar och känslor som filmen framkallar.

Allt gott!
/Nattugglan

Bildkällor
Bild 1: https://www.imdb.com/title/tt5836866/
Bild 2: http://doclounge.se/calendar/the-work-season-premiere
Bild 3:  https://www.youtube.com/watch?v=h8OVXG2GhpQ
Bild 4: https://www.svt.se/dokumentar/vecka-6/

Uppdatering om livet och sånt

Först och främst! Vilken sommar vi har haft! Jag har haft fullt upp hela sommaren kan man säga men jag har prioriterat att hinna med en mysstund på stranden nästan dagligen. Till och med vattnet i älven var ljummet, det som brukar vara isande kallt hela sommaren här uppe i norr. Hoppas att ni läsare har haft det bra och att ni är utvilade inför hösten, det känns som att kommande året kommer att bli en stark och viktig tid för oss allihop. Extrema händelser, förändringar och känslor står inför dörren både för individen och för oss alla som ett kollektiv. Det råd som förmedlas starkast är att verkligen inte låta sig svepas med utan stå stadigt även när förändringarnas vindar blåser. Nu om någonsin måste vi vakna upp och lära känna vår egen kärna, essensen av oss, komma in under vårt eget skal och möta allt som finns där, fint som fult. Och vi kan bara lära känna oss själva genom andra och omvärlden. De är ju våra speglar och allt det vi ser utanför oss, hos någon annan eller i omgivningen,  finns alltid inom oss själva i någon skala. Inte alltid exakt och ordagrant då, det gäller att vara öppen och tolka signalerna. Jag har skrivit mycket om det här i min blogg så om du vill veta mer kan du kolla in tidigare inlägg.

Jag har haft en väldigt intensiv period, mycket nattjobb och lite annat extraknäck på sidan av. Jag har dessutom flyttat och det i sig kan ju vara en pärs innan man har fått till alltihop. Jag valde att downsize:a till en 1:a för att dra ner på hyreskostnaden men efter det så fick jag besked om att jag har fått en heltidstjänst inom ett nytt arbetsområde. No more fattig student, säger jag! Jag ska fortfarande plugga heltid och ta min examen, så det ser ju inte ut som att livet kommer att lugna ner sig något snart heller. Jag har blivit riktigt skarp på att manifestera nya jobb som passar mitt behov, detta är det femte nya jobbet i år. Tre har varit tillfälliga men inte heltidsjobbet och mitt lilla extra knäck. Where focus goes, energy flows är så sant, väldigt sant. Huvudfokuset för mig har de senaste åren varit just att skaffa nytt jobb och gå skola. Tänk er vad slarviga vi är med fokuset ibland och vad vi kan fokusera på helt fel saker som får energi att växa. Vårt största jobb i det här livet är att bemästra vår fantastiska hjärna och ta hand om våra skuggprojektioner (från det undermedvetna).

I all denna rörelse jag har startat igång har jag tappat bort kontakten med mig själv lite, jag behöver lugn och ro för att finna den. Inte vara en presterande maskin hela tiden, utan bara sitta och känna efter. Meditera, yoga och ta hand om det som dyker upp i mig. Jag har haft väldigt lite tid till sånt en period. Då förlorar jag kontakt, känner mig rastlös, mer lättpåverkad och impulsiv. Jag behöver få tid för mig själv varje dag. Det är ju lätt så att man bara springer omkring och presterar, typiskt människan i den här tidsåldern. Det här är också något att öva på, att landa i sig själv en stund varje dag. Det är då vi blir oomkullrunkeliga, jag gillar det ordet. Det får mig att tänka på ett gammalt träd med kraftiga rötter som har utstått både stormar, istid och solsken. Och bladen fortsätter att grönska och falla av mellan varven, precis som det ska vara i livet. Ibland grönskar det och ibland faller bladen och det är dags att vända sig inåt och invänta den metaforiska våren. Även fast vi tittar ut och ser att hösten är här har vi allihop en enormt stark skaparkraft just nu, vi kan få det att grönska riktigt fint både som kollektiv och individer om vi använder oss av de starka energierna jag nämnde tidigare. Och fokuset, glöm inte det!

Ha det så bra, jag skriver snart igen
/Nattugglan

Livet talar

Hänt sen sist, en salig röra…

Det var alldeles för länge sedan jag uppdaterade bloggen, det har varit helt galet fullt upp… Jag vet, jag har sagt det förut också men nu börjar jag tvivla på om det någonsin kommer att lugna ner sig. Fast jo, nog lugnar det ner sig småningom, har det ju alltid gjort förr efter stressiga perioder. Det har varit en salig röra bland aktiviteterna jag har (bland annat) pluggat till och skrivit 2 tentor här efter jul, varit på vidareutbildning inom Reiki, haft kursträff i kursen om medvetenhet, dejtat en himla massa men utan att finna någon som jag vill fortsätta med, firat lite jul med delen av min familj som jag inte brukar umgås (pappa och brorsan alltså), jag har jobbat en himla massa natt på mitt gamla jobb och så har jag även börjat på nytt jobb där jag jobbar extra som handledare till funktionshindrade. Allt detta som jag har gjort har gett mig såna otroligt fina insikter om mig själv och livet i stort, jag önskar att jag kunde berätta precis allt för er men det skulle nog bli en hel bok. Så jag får ta det lite pö om pö här i bloggen. Jag har haft en lång period av introversion och djupa analyser, sorg, frihetskänslor och allt där emellan som ska lossna när man släpper taget.

Dejting?

Som jag nämnde så har jag ju dejtat en himla massa, 5 stycken i allafall hittills från hösten och framåt. Jag har ju inte funnit kärleken alls men jag har däremot mött och konfronterats med alla mina gamla “kärleksförhållanden” och mitt eget beteende inom relationer i allmänhet. Hur menar jag nu kanske ni funderar? Jo, jag har mött det gamla dels genom att vara väldigt öppen och mottaglig för informationen, alltså jag har aktivt, varje dag, varje möte funderat på vad omgivningen speglar för egenskaper i mig. Jag har ju skrivit mycket om det här förut och det är ett ständigt genomgående tema i mina inlägg och jag kan inte sluta nu när jag har insett relationen mellan mig och omvärlden funkar. Att jag är sändaren av signaler, universum svarar på alla mina önskningar som är antingen medvetna eller omedvetna och omvärlden är där dessa manisfesteras, genom omgivning, människor, natur och allt annat som finns. Så varje kille jag har dejtat har påmint mig dels om tidigare förhållanden som gått fel på olika sätt, om mina andra relationer och familjelivet från barndomen och framåt. Några viktiga insikter jag har gjort för mig själv är att;

Jag har avvisat andra såsom jag är rädd att bli avvisad själv. Det är ju ganska vanligt att vi omedvetet beter oss precis så som vi ogillar, är rädda för och kanske till och med hatar att andra gör mot oss. Ofta har vi ett eget sår som ligger till grunden för detta.

Jag har valt att ha “säkra” relationer där inte så stora känslor står på spel, alltså inte alltid vågat satsa på en person som jag har starkare känslor för. Det är just våra känslor vi värnar om när vi beter oss svalt eller kallt och det är inte alls ovanligt att man nöjer sig med den fysiska kontakten och inte så mycket känslomässig intimitet.

Jag behöver sluta vara så hemlig med mitt innersta för man kan aldrig skapa en känslomässigt intim relation med både kärleksobjekt och vänner om man inte delar med sig av varandra. Bakom detta kan det ligga en rädsla att bli avvisad, uttnyttjad eller bara rädd. Att vara sårbar betyder inte svaghet. Jag känner faktiskt en alldeles speciell styrka i sårbarhetetn numera, att jag blottar mig och vet att jag kan hantera allt som kommer mot mig för jag har alltid mig själv som kommer till “undsättning”. Det är ju så att det negativa som kommer i ens väg är bara information om att det finns mer arbete att göra på det inre planet, ni vet speglingarna och universum…

Livet talar…

Jag var ju och jobbade på mitt gamla jobb en hel del över jul, det var så fräsigt hur livet talade där:
Jag satt och var pengadesperat man är ju inte direkt rik som student och så har jag ju vägrat jobba där under hösten för att jag har varit så less med mera. Hade tänkt säga upp mig men inte vågat, sökt lite andra jobb men inget som har tagit fart sådär. Så när chefen ringde och frågade om jag kunde jobba så fullbokade jag mig med jobb där. När jag hade fattat det beslutet så fick jag ett telefonsamtal om det nya jobbet bara någon timme efteråt. Det var nämligen så livet visade mig att jag var ofärdig med gamla stället, jag hade inte avslutat det bra, hade alldeles för starka känslor mot stället. Jag behövde alltså gå tillbaka dit och göra färdigt, att avsluta innan det nya kan ta sin plats. Det var där jag också fick insikter om hur jag beter mig i relationer när jag blir tillräckligt missnöjd = istället för att ta upp saker i tid väntar jag tills jag känner mig så sårad och arg att jag bara klipper banden, flyktbeteende… Jag flydde från det jobbstället och relationerna jag hade där. Här har jag ett “jobb” att göra med mig själv. Jag tror att jag är nästan helt färdig med det området nu och att de nya jobben och relationerna kan börja rulla in… Det har det ju gjort till viss del, jag är ju handledare numera även om jag fortfarande är i ungefär samma bransch. Ska dock bli kul att byta bransch helt snart.

Nu är jag framme vid dagens händelse som var helt fantastisk och som inspirerade mig att skriva det här inlägget. Jag fick jobb ikväll, som extrapersonal till en brukare som ville gå på dans. Vi åkte iväg mot dansstället som låg en timme bort med färdtjänst, brukaren hade piffat upp sig så fint och jag smittades lite av hennes nyfikna men lätt stressade energi. Jag visste inte riktigt vad det var för ställe annat än att det kommer att finnas andra funktionshindrade där. Och det gjorde det, av alla de sorter och med olika “svårighetsgrader” på handikappen. Jag kunde inte sluta le, vilka härliga människor som bara släpper lös och kör sina dance-moves i sin egen lilla bubbla, hur fint dom accpeterar varandras svårigheter, hur hjälpsamma dom är mot varandra. Jag får samma känsla av dom som jag får av barn och djur, renhet i energin och oskuldsfullhet. Dom har undsluppit “programmeringen” t ex att man inte kan ha toppeluva och fleecejacka till finklänningen, att man inte dansar på det viset eller att man bara sjunger om man är duktig och sånt.

En kille kom fram till mig och ville veta vad jag tyckte om Maradona och varför han frågade det var för att han tillslut ville ha sagt att han är mycket snabbare än Maradona numera. En annan kille kom fram och ville berätta att han är musiker, en tjej ville berätta att hon var fin i håret, några andra tjejer intog scenen en efter en för att dom ville sjunga sin favoritlåt trots att rösten inte riktigt “höll måttet”. Dom bjöd upp varandra både tjejer och killar till höger och vänster, några körde ett helt eget race på dansgolvet. Jag funderade ju såklart vad alla dessa speglingar/delar av mig ville visa mig. Jo, dom gör ju nämligen allt det som jag inte gör… Jag är alldeles för kontrollerad, följer de reglerna jag har blivit “programmerad” med. Jag kanske vill våga göra saker som jag inte är så himla bra på, köra mitt eget race, känna mig accepterad trots mina fel och brister. Jag kanske också vill prata om sånt som är viktigt för mig utan att fundera över vad omgivningen vill höra, hur jag ska anpassa mig till den. Jag kanske vill berömma mig själv mer, som tjejen som kom fram för att berätta att hon var fin i håret. Sen finns det ju mycket mer att läsa in i kvällen som hände, kom ihåg att allting har en positiv och en negativ sida, en ljus och en mörk…. Världen är dualistisk så ser man bara den ena så har man blundat för den andra. Jag ser en hel del till men det får räcka för nu då det känns olämpligt att beskriva brukaren för detaljerat men hon och det jag uppfattar av henne är en direkt spegling av mitt inre.

Sedan har det också varit intressant att leka med orden; utvecklingsstörd och funktionshindrad. Jag är nämligen störd i min utveckling och jag hindrar mig själv att fungera optimalt och det är och gör vi alla. Det är därför dessa underbaringar finns i vår värld för att visa oss detta. Men oss som kommer närmare och jobbar med utvecklingsstörda/funktionshindrade behöver titta extra mycket på dom här bitarna. Min uppväxt (och tidigare liv) har stört min utveckling i detta livet och symptomen är för mig relationsproblem bland annat. Och som sagt så hindrar jag ju mig själv att fungera optimalt, av rädsla för om jag t ex ska bli accepterad osv. Förstår ni hur j*kla fräsigt det är när livet talar till en? Ett bra tips är att leka med orden för ditt yrke, det du jobbar med på jobbet, jobbar du också med på det inre planet…. Arbetsliv = Livsarbete <3 Djupt va? Det är ju inte bara mig som livet talar till, det talar till precis alla och berättar precis det man behöver höra för att utvecklas i enlighet med det högre perspektivet. Väcker den här bloggen några känslor alls i dig? Positiva eller negativa, så talar den. Man kan nog säga att jag är delen av dig som vill mana till introspektion.

Allt gott!
/Nattugglan

Att gå vidare, del 2.

Ryggsäcken…
Den där ryggsäcken jag nämnde ovan är ju egentligen inte en ryggsäck som man bär på ryggen utan utan snarare ett djup inom oss där ingen begränsning finns, precis alla våra erfarenheter vi samlat genom liven, som vi är omedvetna om finns där och manifesteras hela tiden som känslor hos oss som i sin tur leder till att universum svarar och levererar vår omvärld i enlighet med signalerna vi sänder ut. Kruxet är ju att det är ju inte så himla lätt att veta att man sänder ut dessa signaler innan ett litet elände har manifesterats i omgivningen, t ex att bli mobbad på arbetet väcker ju kraftiga känslor om t ex utanförskap och att man är si och så och inte duger. Då bör man vända sig inåt till sig själv och fråga sig, vad påminner de här känslorna om för situation/personer/tid i livet? Vad säger mobbarna om mig/till mig? Säger jag kanske ofta likadant till mig själv, att jag är värdelös/inte duger/är ful? Varför gör jag det och vart känner jag igen det ifrån?

Ofta har de större problemen/svårare situationerna rötter i tidigare liv och det är så här man får chansen att läka de gamla såren. Man behöver inte veta exakt vad som har hänt i de tidigare liven, bara man finns där med sina känslor och inte blundar för dem på grund av rädsla eller så. Man behöver också utmana sig själv med att utvidga sina gränser för vad man är bekväm med, alltså pressa sina rädslor längre bort från sig genom trotsa dem. Och om det nu skulle vara så att man behöver veta vad som hänt i något tidigare liv så kommer ens inre att visa vägen, bara man tillåter det, det funkar så finurligt.

MEN, som tur är så behöver man ju inte alltid vänta tills man har ett helt elände framför sig för det funkar nämligen så att man hela tiden, dagligen, får små förvarningar om vilka gamla energier som behöver bearbetning. Jag ska ju också säga att det är helt fantastiskt hur ens inre visdom kärleksfullt men bestämt släpper upp till ytan precis den mängden av gammalt som vi klarar av att bearbeta. Universum ställer i ordning “scenen” för när och hur det kan ske, om vi inte ligger lite steget före där och verligen lyssnar på våra känslor och kroppen. Det är så vi kan styra “allvarlighetsgraden”, alltså hur tydligt universum måste visa med hjälp av omgivningen vad vi bär med oss. Jag förstår att det här låter lite dystert och luddigt när man inte riktigt förstår hur det hela fungerar så jag ska förklara hur jag förnimmer det hela och man kan faktiskt “mota Olle vid grind” om man är på alerten och som sagt var lyssnar inåt, kan inte understryka nog mycket hur viktigt det är.

Mina tips och erfarenheter…
Jag ska börja med att säga att allt som triggar oss till att bli ledsen, arg, upprörd, irriterad, glad, lycklig, sådär när känslotermometern stiger några grader, ni vet? Det positiva men ser i omgivningen t ex hos en person som man tänker att “hon är verkligen jättekreativ” så finns den egenskapen inom sig själv också, fast man ser inte alltid det. Jag fokuserar mestadels mitt skuggarbete på de jobbigare känslorna, sår och aspekter av oss själva där vi kan vara rädda för att navigera runt eftersom att det är lättare att “lura sig själv” och blunda för det som är just ens skuggsida. Det är oerhört viktigt att dyka ner där bland skuggorna för när man sedan kan släppa de tyngre energierna så kan man automatiskt vara tillgänglig för de lättare, nya, glada som alltid vill komma in i ens liv men blockeras av det andra. Här kommer en lista med signaler man kan hålla utkik efter, alltså vad som rör sig på ytan för bearbetning:

Plötsliga dofter som påminner om något från förr… Minns tillbaka till situationen, minnet, tiden i livet eller personen/erna som det handlar om. Vad finns där som behöver bearbetas?

Impulser att handla, där ett tag fick jag vansinnig lust att klippa håret till page och färga det mörkt. Bara sådär, så jag stod där och saxade bort det långa håret ovanför handfatet. Nästa dag köpte jag hårfärg. Cirka 2 veckor senare när jag började ångra vad jag hade gjort så jag ställde mig frågan “varför gjorde jag sådär?” Sedan kom svaret som en tankeblixt, tonårstiden… Den fanns nu på ytan för bearbetning och jag vägledde mig själv att förstå det genom min impuls att handla. Under tonårstiden hade jag ju den frisyren och färgen… Finurligt, va? Så då var det ju “bara att” börja gå igenom minnen och sådant som ville visa sig för mig. Jag brukar sätta mig ner avslappnat, blunda och sedan bara säga för mig själv att jag vill gå igenom tonårstiden nu, att inse det som behöver inses, läka och släppa taget om det som inte ska följa med mig längre. Och att göra det upprepade gånger, för man hittar nya djup och insikter för varje gång… Man känner när man är färdig med t ex tonårstiden, alternativt att man behöver vila från den bearbetningen ett tag. Man känner det på det sättet att det känns tomt när man försöker få kontakt med den energin, så låt den bara vara då för man kan aldrig tvinga fram någon läkning. Jag har testat, tålamod är visst ett nyckelord här 😀

Minnesfragment som spelar upp sig gång på gång… Hade jag mest med minnen från barndomen, sådant som var skrämmande och sorgligt, särskilt för ett barn. Här ser man minnesfragmentet så som man uppfattade situationen som barn man har även samma känslor som ett barn har kopplat till det. Så istället för att försöka att förklara det hela på ett logiskt och vuxet vis så ska man låta sig känna och uppleva minnet så som barnet, du själv, gjorde. Släppa dom känslorna fria och trösta ditt inre barn. Ett exempel för mig var när jag som 10-åring sa hejdå till min mamma på bårhuset, jag mindes henne bara som kall, blå och nästan omänsklig och jag ville bara ut. Men det behöver inte vara så allvarliga minnen som det för sett ur ett barns perspektiv så kan t ex att bli lämnad ensam hemma 20 minuter vara skrämmande och kännas som en hel evighet av övergivelse. Nyckelorden här är se och upplev genom ditt inre barn eller den du var då ifall att det handlar om minnen från t ex tidigare vuxenår.

Tankar som ploppar upp lite då och då… Ni vet när man ibland börjar fråga sig “varför har jag tänkt så mycket på det där senaste tiden?” Då är det något som behöver ses över eller som du behöver påminna dig själv om.

Man stöter på en person som verkligen påminner om en annan person som finns eller har funnits i ditt liv, då är det något du behöver se hos dig själv. Vad väcker den personen i dig? Behöver inte bara vara tråkiga saker utan kan vara att du blir påmind om positiva egenskaper du bär som du behöver sluta förtrycka. Fråga dig själv såhär: “vad utmärker den här personen, alltså egenskaper?”. Jämför och hitta det i dig själv, för det finns där, vi är ju allt vi ser i omgivningen.

Känsloförnimmelser… När man får en plötslig känsla som påminner om något, utforska den, det är ditt inre som sänder dig en signal.

Att man befinner sig i en situation som påminner om en annan, kan även handla om upplevelser. Alltså omvärlden hjälper till att framkalla känslorna.

Man hör musik som påminner om något som behöver genomgång. Eller känner en längtan av att lyssna på något man inte har hört på flera år. I veckan har jag lyssnat på Savage garden, som tröstade mig under en svår period och jag behövde höra musiken för att lättare komma i kontakt med känslorna som ville bearbetas.

Det här är de vanligaste sätten att förnimma det som behöver bearbetning innan universum “slår på stort” och förtydligar det hela tills vi inte längre kan blunda, utan “tvingas” att bli medvetna och läka. Det låter hårt och ibland kan man tycka att livet är orättvist, att universum överdriver och överskattar ens förmågor… Men det är av ren kärlek och själens längtan efter expansion, att bli färdig med det gamla, släppa taget och gå mot nya erfarenheter. Så funkar det, både i det lilla och i det stora. Kom ihåg att det finns guldkorn i allt, ur totalt kaos växer något värdefullt och bra fram.

Meditationen…
Det här är en aktiv meditation så så man gör den vandrande ute, helst i skogen men i alla fall någonstans där man trivs att promenera och inte behöver gå så nära andra människor för man kan uppfattas lite crazy när man talar (viktigt att uttala orden så att man själv hör dem) och gestikulerar för sig själv.

1. Ut på promenad, be guiderna om hjälp (man behöver inte veta namnen).
2. Tänk dig ditt hjärtchakra stråla grönt och/eller rosa, vid området för Thymys-körteln lite ovanför hjärtat.
3. Hämta ut allt det som tynger och blockerar ditt hjärtchakra (kärlek till sig själv nog den viktigaste ingrediensen för läkning). Ta din högra hand och för den mot hjärtat och orda sedan vad det är för någon gammal energi du har hämtat ut t ex “jag har missbrukat min kropp”, “jag har kallat mig mig själv för dum och trög”, “jag har varit slav under ett mönster som håller mig kvar i kärlekslösa relationer”,  “jag har hatat mig själv” och “jag har inte gett mig det jag behöver” och så vidare… Släpp lös bara, gör ingenting om du upprepar dig eller bara byter några ord ju mer och ju längre tid du håller på desto starkare känns det.
4. För varje gång du hämtar ut något ur hjärtchakrat (med höger hand), visualisera att du håller energin i din högra hand… Vilken färg och form har den? För mig var det bara en gråsvart dimma. Släpp sedan energin mot marken och låt jorden ta hand om och omvandla den till något positivt. Fortsätt att gå samtidigt, fort el långsamt spelar ingen roll, du lämnar energin bakom dig i din egen takt.
5.  När du har tömt ur dig själv och synliggjort allt som du behöver för den här gången så ska du fylla på hjärtchakrat. Dags att orda allt du vill ha istället för det negativa du nyss tömde t ex “jag älskar mig själv”, “min kropp är fin”, “jag har bra och fina relationer i mitt liv”, jag är smart och modig” och så vidare…. Släpp lös även här, säg precis allt, ingenting är för pinsamt (gäller för förra steget också). Samtidigt tar du din vänstra hand och viualisera den ljusa/lättare energin och för den till kroppen, in i hjärtchakrat. För mig var det som en vit/rosa ljusboll.
6. Du känner när du är färdig med allt, tacka dig själv och gänget i den andra dimensionen för hjälpen. Och om du inte gör exakt efter min beskrivning så går det också bra, din intuition kanske ville annorlunda.

Allt gott!
/Nattugglan

Att gå vidare, del 1.

Att släppa taget…
Att släppa taget om det gamla är ingenting som man bara gör en gång och sedan är det borta utan det krävs ofta upprepade ansträngningar för att släppa taget om gamla energier som man är medveten om att man inte längre vill ta med sig på sin resa genom livet. Jag var lite naiv där i början när jag ivrigt satte igång med min medvetna läkning och tänkte att om jag gör en liten ceremoni och talar om vad jag vill åstadkomma, säger att jag förlåter och släpper taget, då ska det ju vara klart sedan? Tyvärr är det ju inte så riktigt så lätt, gamla energier släpper inte taget om oss förrens vi har tagit in hela dess lärdom den energin handlar om. Det är när vi har gjort oss medvetna om hela dess storhet, hur den manifesterar sig i omvärlden och varför den gör det, alltså vart har den sina rötter.

Gamla energier 
Vad menar jag med “gamla energier”? Med gamla energier menar jag sådan energi som ger upphov till vissa beteendemönster vi inte längre vill ha t. ex. “jag väljer alltid fel kille” eller “jag är rädd för att vara ensam”, det finns hur många exempel som helst och alla kan vi komma på våra egna. Ni vet ju att det är vi som är sändaren av signaler och attt universum svarar genom att sända oss den verklighet som matchar med signalen, t.ex. det är aldrig killens fel att han är “fel”, det är ju du som indirekt har valt honom genom att sända ut den signalen, omedvetet genom att bära med dig den energin. Är du t.ex. rädd för att vara ensam så är det en karma som mest troligt har hängt med från tidigare liv och som triggas i det här livet med exempelvis ett barndomstrauma. Nu kan man ju börja ana att en gammal energi har flera rötter, endel är mer omfattande och djupare och andra är lättare med färre rötter. Försök att visualisera hur energin ser ut, färg och form och så rötterna som trådar som sitter fast i gamla minnen och känslor så… Att kunna visualisera är jättebra inom området självhealing (m.m) och ibland krävs det träning för att bli bra på det.

Som jag skrev tidigare gäller det att göra sig medveten om hela energins storhet och djup, det är där den viktigaste delen av jobbet görs… Att se, acceptera och ta ansvar för sitt beteende om man tar exemplet att välja fel kille så kan man se det så här: “Jag är medveten om att jag gång på gång väljer samma typ av kille som får mig att må så här dåligt. Varför gör jag så här mot mig själv gång på gång? Vad påminner dom där otäcka känslorna om från barndomen? Finns det någon annan viktig person från mitt liv jag kommer att tänka på? Och så utreder man vidare och vidare, och som jag nämnde så är är det tidskrävande. Sedan måste man ju fatta ett tydligt beslut som säger att “JAG vägrar behandla MIGSJÄLV på det här viset längre, nu räcker det!” När man har nystat ett tag i vart rötterna sitter så vet man ofta om det handlar om många rötter som sitter fast eller färre rötter. Exempelvis så kan den där felaktiga killen som gör så många elaka saker mot dig representera flera personer, händelser, trauman från din barndom och tidigare liv. Oftast är man bara medveten om en lite skymt av energin innan man gör hela medvetande-görande jobbet… Och när man börjar dra i trådarna kommer det upp mer och mer allt eftersom, många energier är också sammantvinnade i varann så ibland får man fatt i ett helt knippe rötter. Jag ska erkänna att jag har blivit alldeles galen i och beroende av den här typen av skuggarbete, det är så vansinnigt härligt att uppleva läkningen att man bara vill fortsätta och fortsätta. Jag är ju lagd åt det excentriska hållet, jag gör inte saker “lagom”.

När man läker…
Hur vet man att energin är läkt och att man faktiskt har släppt taget om den? Jo, man upphör med det där destruktiva mönstret, man kanske drar till sig en kille som är helt fantastisk och den delen av livet känns alldeles ny och fräsch, du har ändrat hela din energi konstellation (även fast det finns andra gamla energier kvar längre ner under ytan). De flesta, om inte alla, av dessa gamla energier har sin grund i rädsla och rädsla övervinner man endast genom att utsätta sig för dem t.ex om jag är rädd för att vara ensam så ska jag vara ensammen så mycket som jag bara orkar och förmår, pressa bekvämlighetsgränsen utåt tills ensamheten inte längre triggar mig. Klarar man inte av att vara ensam sådär på en gång så kan man ju visualisera och träna på ensamheten inom sig själv, det framkallar faktiskt samma känslor som i verkligheten om man vågar känna efter och leva sig in i sitt mentala liv. Rädsla och kärlek är det två baskänslorna som alla de andra känslorna härstammar från, enligt mig.

Visualiseringsövningen…
Jag tänker att ett bra steg att göra sig medveten om vilka gamla energier vi bär på ytan just nu är att göra en meditationsvisualisering, följ stegen här:

1. Lägg dig ner/sätt dig bekvämt, gärna mörkt rum, tända ljus och någon mysig musik om du gillar det (rekommenderar frekvens 528 mhz, som är läkande i sig, sök på youtube) Be änglarna att beskydda och hjälpa dig i ditt healingarbete, man behöver inte alls veta vad dom heter eller så och dom kommer så gärna och hjälper till bara du ber om det.
2. Blunda, sjunk in i din kropp och gör dig medveten om hur den känns, börja från fötterna och jobba dig uppåt. Hur känns kroppsdelen? Har den någon färg? Någon speciell känsla som dyker upp? Vilken form har den? Gå igenom din kropp så.
3. Se på dig själv i helhetsperspektiv, utifrån kroppen. Hur ser din aura ut? Vilka färger har den? Finns det något som är fäst vid dig? Hur ser det ut? Vilken känsla ger det dig? Vad vill den dig? och så vidare…
4. När du är färdig med visualiseringen så tänk dig att du omsluter dig av ett rent, vitt, helande ljus som läker hela dig så att alla dina gamla energier kan falla bort från dig och att du är den allra renaste kärnan av dig. Stanna kvar i den känslan tills du känner att du är klar med meditationen.

Det roliga är att för en liten stund har man faktiskt släppt energierna men dom kommer tillbaka hela tiden tills hela jobbet är gjort, visualiseringen är en del av arbetet som man kan upprepa så ofta som man vill. I del 2 tänkte jag berätta om en aktiv meditation som är bra för ändamålet, made by Nattugglan.

Allt gott!
/Nattugglan

Flyttstök och Feng shui

Här sitter jag, nyvaknad after nattjobbet, på min fina lilla altan som har bjudit på så mycket sol under de sju åren som jag har bott här. Det är den jag kommer att sakna mest med den här lägenheten… I mitt förra inlägg berättade jag ju att jag har blivit antagen till universitetet och fått erbjudande på två lägenheter i Stan. Jag tackade ja till den ena och den 14 augusti får jag nycklarna och skolan börjar den 16, så det blev plötsligt lite brådis med allt. Det är en 2:a på 62 kvadrat med balkong, så den är faktiskt lite större än den jag har nu men förrådsmöjligheterna är inte alls så bra, det finns bara ett litet på vinden och jag har varit bortskämd med att ha två stora förråd att proppa in grejer i. Nu är hela min lägenhet väldigt välrensad, jag har bara några grejer till att göra mig av med, lite mörkläggningsgardiner, sänghimmel och lite smågrejer. Jag har ju känt på mig att jag ska flytta så jag har ju knallat på och rensat lite då och då under året, vilket underlättar det hela extremt mycket nu.

Tänk Feng shui!
Det absolut viktigaste tipset enligt mig! Tänkt dig att precis allt i ditt hem är energi, vad vil du då behålla? Gamla träningstidningar som egentligen bara ger dig dåligt samvete eller kläder som passar en roll som du tror att du behöver spela? Gamla räkningsavier för flera år tillbaka eller en klocka du fick av en släkting som du egentligen inte gillar? Allt som finns i hemmet är i en energi-relation till oss, medvetet och omedvetet även om sakerna är i källaren eller undanstoppade någonstans. Ett exempel är gamla fotografier från hela min familj, det är jag som har hela lådan med allt där i. Dåliga kopior på samma motiv, suddiga bilder, ointressanta bilder på en gurka och alla klassfoton för mig och mina två syskon, till dem hörde alla obetalda avier som pappa inte brydde sig om. Hur kan man liksom skapa sig en bra ekonomi när man omedvetet har en energi-relation till någon annans obetalda avier? Fotolådan fick sig en ordentlig genomgång, mina syskon fick bilder postade till sig (bara för att det är kul med paket) och “bördan” delades lika.

Symboliskt sett delade jag med mig av ansvaret för minnena och upplevelserna av vår uppväxt, när jag fördelade fotona. När jag slängde avierna, “slängde” jag också bort bandet till min pappas ekonomiska oansvar som funnits omedvetet i mig inte på det sättet att jag gör likadant som honom men på det sättet att jag har tagit överdrivet stort ansvar för andras ekonomi. Det är ju inte min börda att bära, ansvaret ska fördelas lika. Förstår ni hur jag menar? Vi är ju i allra högsta grad sammankopplande med varandra, särskilt vår familj som ju är ursprunget oavsett om vi gillar det eller ej.

Att rensa och städa är grundstenarna inom feng shui, inte att gå ut och köpa all möjlig feng shui-aktig inredning att gå lös med i hemmet. Visst, man ska omge sig med fina saker som man vårdar och har positiva, varma känslor för i all sin enkelhet. När man väl har börjat tänka feng shui så fyller man på sitt välrensade, rena hem eftersom, med lite tid.

Tänk på färgerna du omger dig av.
Vilka färger gillar du, vilka behöver du föra in i ditt liv och i vilket rum ska du placera dem? Vilka känslor väcker färgerna hos dig, vad vill du stärka och vad behver du läka? Fråga dig själv och lyssna inåt på svaret. Några exempel på hur man kan använda färger är:
Orange i sovrummet för sexualitet, kanske inte jättemycket orange men detaljer eller en gardin. Annars kanske man inte får en lugn stund 😀

Grön för hälsa och välstånd, i köket kanske? Passar ju även i andra rum och det finns ju många nyanser.

Blått är lugnande och handlar om kommunikation.

Gult är glädje och energi, som solen.

Det finns ju många fler exempel, känn efter själv vad du gillar och behöver. Är du stressad och behöver en lugn oas? Eller behöver du ett energiladdat rum att fylla på dig i efter jobbet? Tänk också på att bilder, tavlor, växter och prydnader förmedlar energi och ett budskap. Jag har till exempel en kompass på väggen ifall att jag går vilse i livet.

Känn efter vad som passar dig och det liv du vill skapa.
Var ärlig med dig själv, är det verkligen du som gillar prylen eller är den en symbol för något som du egentligen, innerst inne tycker är oviktig. Ett exempel är att jag har en massa hundgrejer i ansamling som jag “tror” att jag behöver ha bara för att jag har hund, vilket inte alls stämmer överrens med vad jag egentligen tycker där. det räcker ju liksom att vi har det som vi använder, inte en massa krokprydnader…

Allt gott!
/Nattugglan